Guds rike är nära

Predikan i Varbergs kyrka 7 december 2014

Den här veckan har det talats mycket om regeringskris och nyval. Det har debatterats vem som tar ansvar för vårt land och vems fel det är att det inte går att komma överens. Vem kan vi lita på, egentligen? Vem är regeringsduglig?

Samtidigt får vi tända vårt andra adventsljus. Ljusen och sångerna och bibelorden handlar om ett annat rike än kungariket Sverige. Guds rike är nära, säger Jesus. Guds rike är evigt, och ändå sammanvävt med vår tid och närvarande i varje andetag. Guds rike är oändligt stort, och ändå nära var och en av oss. Guds rike är nära – nära som jorden, nära som himlen, nära som vårt eget hjärta.

Kan vi lita på Guds rike? Är Gud regeringsduglig? Ja, ibland kan man undra. Det finns så mycket elände i världen. Så mycket onödigt lidande. När Gud griper in och sänder oss en kung – då kommer han som en enkel snickare från Nasaret. En hemlös kung som föds i ett stall. En barfotakung som rider på en åsna. En vapenlös kung som utkräver ansvar av alla makthavare, men som inte försvarar sig när han blir gripen och avrättad. Den kungen är det vi tar emot när vi firar advent.

Kan vi lita på en sådan kung? Kan vi lita på en Gud som möter oss på det sättet? Ja, det kan vi. Genom Jesus kommer Gud oss riktigt nära. Gud är nära vår svaghet och nära vår utsatthet. Gud är nära vårt liv och nära vår död.

Gud är alltid nära. I alla våra prövningar och svårigheter finns det en kärleksfull närvaro, en närvaro som vi kan ta vår tillflykt till. En vän som hör våra böner. En källa till hopp och tröst och uthållighet.

Ibland kan det verka som att ondskan har makten. När vi drabbas av sjukdom eller olycka. När vi hör om grymheter och lidande, om tyfoner och miljöförstöring. Men när det ser som mörkast ut, då är Guds rike som närmast, säger Jesus. När människor förgås av skräck i väntan på vad som ska komma, när himlens makter skakas – då ska vi räta på oss och lyfta våra huvuden, för då är befrielsen nära.

Jesus talar om tecken i solen och månen och stjärnorna. Det är inte så enkelt för oss att förstå vad han menar. Och jag tror inte att vi ens behöver försöka förstå det. Jesus talar i första hand till sina samtida, för två tusen år sedan. Han använder de profetiska bilder som de kunde förstå, för att tala om de kriser och prövningar som låg nära i tiden för dem. Det skulle bli krig och hungersnöd. Jerusalem skulle belägras och erövras och templet skulle rivas ner. Mitt i allt detta skulle lärjungarna behålla sitt hopp. Mitt i allt lidande och elände skulle de hålla fast vid att leva i bön, i gemenskap och i medmänsklighet. Mitt i allt det omänskliga får de möta Människosonen, den sanna Människan, som kommer till dem i makt och härlighet och befriar dem från förföljelse och faror.

Jesus talar till sina lärjungar som levde då, för att ge dem hopp och tröst. Samtidigt talar han också till oss, som är hans lärjungar nu. Vi behöver också hopp och tröst. Vi behöver också hålla fast vid att leva i bön, i gemenskap och i medmänsklighet. Vi behöver inte grubbla över de tidens tecken som den första generationens lärjungar levde med. Vi har nog med vår egen tid. Guds rike är nära, även för oss. Därför kan vi räta på oss och hålla huvudet högt, trots allt elände i vår värld. Det mesta kan vi inte göra något åt. Men det finns ljus som vi kan tända i mörkret. Det finns mening och hopp i varje ny dag. Det finns människor och uppgifter som vi kan ta ansvar för.

Också vi får möta Människosonen, den sanna Människan. Mitt i allt det omänskliga får vi möta den Mänsklige. Den vapenlöse kungen går med oss och bevarar vår mänsklighet. Han är alltid nära, som en kärleksfull närvaro, som en vän vi kan vända oss till. Till sist ska han komma med makt och härlighet, vid livets slut, vid världens slut.

Guds rike är nära. Varje dag tar Guds rike gestalt i vår värld, överallt där Guds vilja sker. Där det finns kärlek och medmänsklighet, där är Guds rike. Varje dag får vi smida om våra svärd till plogbillar, så gott det går. Vi får söka vägar att ge liv åt våra medmänniskor i stället för att kämpa och strida mot dem. Då bereder vi väg för fredsfursten som kommer till oss på en åsna.

Vem kan vi lita på? Vem är regeringsduglig? När vi tänder våra adventsljus ger vi svaret. Då förkunnar vi ett rike som är större och närmare. Ljusen och sångerna och bibelorden säger att Guds rike är nära.

Annonser
Det här inlägget postades i Predikan. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s