Ljus i mörkret

Predikan i Sollyckans kyrka 15 november 2015

Predikan idag ska handla om att sprida ljus i mörkret. Det känns som att vi behöver det idag, ännu mer än vanligt. Det som hänt i Paris är så djupt sorgligt. Hur kan människor hata så starkt att de skjuter rakt in i en folksamling? Hur kan man spränga sig själv i luften för att döda oskyldiga människor? Vi behöver ljus i mörkret, för annars är vi blinda och rädda.

Det som hänt i Paris är skrämmande och obegripligt. Samtidigt vet vi att liknande saker händer varje dag på många håll i vår värld. Paris berör oss starkare för att det ligger närmare. Många av oss har varit där. Vi har gått på gatorna och suttit på restaurangerna. Vi vet att människor där är som vi. Vi har medkänsla med offren i Paris, för det kunde lika gärna ha varit vi själva som drabbades.

Den här medkänslan kan ta två olika vägar. Antingen vill vi ha hämnd och hårdare tag, syndabockar och stängda gränser. Eller så vidgar vi medkänslan till att gälla alla som drabbas av krig och våld. Människor som flyr från sitt hemland kommer från situationer som är oändligt mycket värre än Paris. Kanske blir det lite krångligt för oss när det kommer många på en gång. Men om vi tänker på att flyktingar är människor som vi, då kan vi vara glada för varje människa som vi kan hjälpa.

Det finns många som lever i mörkret. En del av oss lever i mörkret just nu. Alla har vi varit där och vet hur det känns. Det kan vara våldets och förtvivlans mörker, eller rädslans och hatets mörker. Det kan vara sjukdomens och dödens mörker. Ångestens eller depressionens mörker. Vi kan vara ensamma och utfrysta, vi kan vara fast i missbruk eller destruktiva relationer. Vad det än är som drabbat oss, så behöver vi ljus i mörkret. Vi behöver kärlek och vänlighet och människor som bryr sig om oss.

I dagens evangelium berättar Jesus om tio unga flickor som ger sig ut i mörkret. De har facklor med sig, men de vet inte hur länge de ska behöva vänta i mörkret eller vilka människor de ska möta där. Så är det att vara lärjungar till Jesus. Vi skickas ut i mörkret för att vara med dem som saknar hopp. Vi får ljus med oss, men ljuset är bräckligt och sårbart. Om vi är kloka har vi olja med oss, så att lampan kan hållas brinnande länge. Men ibland är vi oförståndiga och glömmer att vi behöver olja till våra lampor.

Vad är det för olja som håller lampan brinnande och fördriver mörkret? Svaret är både enkelt och svårt. Det är kärleken som håller lampan brinnande, för det är bara kärleken som kan driva bort hatet och rädslan. Oljan är den kärlek som yttrar sig i praktisk medmänsklighet, att vi ser och bryr oss om våra medmänniskor.

Ni är världens ljus, säger Jesus. Ert ljus ska lysa för människorna så att de ser era goda gärningar och prisar er fader i himlen. Detta är vår uppgift som lärjungar, som kristna och som församling – att vara världens ljus. Vi ska lysa upp mörkret genom att ha medkänsla och dela med oss. Vi ska inte döma andra, utan visa vänlighet mot alla och söka försoning med dem vi har något otalt med. Vi ska älska våra fiender och be för dem som förföljer oss. Detta är vad vår värld behöver, idag och alla dagar.

Det här är enkelt att säga men svårt att praktisera. Oljan behöver fyllas på i våra lampor varje dag, annars slocknar vårt ljus. Vår kärlek är inte vår egen, den kommer från Gud. Därför går vi till kyrkan, för att fylla på våra lampor. Bönen och gemenskapen hjälper oss att ta emot Guds kärlek. Inte bara för vår egen skull, utan för våra medmänniskors skull. Vi tar emot Guds kärlek för att hålla lampan brinnande och göra världen lite ljusare. Inte för att vi själva ska glänsa, utan för att vi alla behöver ljus i mörkret.

Med himmelriket blir det som när tio unga flickor gick ut med sina facklor för att möta brudgummen. De är glada och finklädda, för de ska gå på bröllopsfest. Men några av dem kommer att missa festen, för att de inte tänkt på att ta med olja till sina facklor. Det är en hemsk berättelse. Och den är hemsk för att det är så livet är: Det finns mycket mörker i vår värld, och ibland misslyckas vi med det som var väldigt viktigt för oss. Samtidigt läser vi den här berättelsen som ett evangelium, ett glädjebudskap. Hur ska vi hitta glädjebudskapet i berättelsen om den missade festen?

Det är två saker vi behöver tänka på, tror jag. För det första är berättelsen en liknelse, inte en beskrivning av något som ska hända. En liknelse är som en gåta, där vi får försöka lista ut vad det är som liknar himmelriket och på vilket sätt. För det andra handlar berättelsen alltså om himmelriket, inte om himlen. Det är två olika saker som vi blandar ihop ibland.

I himlen råder Gud helt och fullt, där finns det inte plats för något ont. Men när Jesus talar om himmelriket eller Guds rike, då talar han om något som händer här på jorden. Himmelriket finns överallt där Guds vilja sker, så det finns alltid hos oss som små frön. Och ibland blir himmelriket stort och påtagligt, som en bröllopsfest mitt i den mörkaste natten. Det är detta vi ber om när vi säger: Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske på jorden så som i himlen. Vi ber att jorden ska få en smak av himmel.

Evangeliet i berättelsen om den missade festen, det är att himmelriket kommer när natten är som mörkast. När allt ser hopplöst ut, då kan kärleken och glädjen bryta igenom. Ibland är vi redo när det händer. Ibland är vi inte redo, utan missar festen. Evangeliet då, när vi kommer för sent med våra lampor, det är att vi kan få ny olja mitt i natten.

Jag tror det är där vi hittar Jesus i den här liknelsen. Han är oljehandlaren som håller öppet vid midnatt. När vi misslyckas med att följa honom, då finns han ändå hos oss. När det är som mörkast, då fyller han våra lampor med ny kärlek, nytt ljus.

Jesus är det starka ljuset, det är han som är Världens Ljus. Vårt ljus är svagt. Men han har lovat att vara med oss alla dagar till tidens slut. Han vakar med oss när vi somnar. Han reser oss upp när vi faller. När vi står vid himlens port, då står han på vår sida. Jesus är med oss vid midnatt och hela natten igenom.

Om jag säger: Mörker må täcka mig, ljuset omkring mig bli natt, så är inte mörkret mörkt för dig, natten är ljus som dagen, själva mörkret är ljus.

Annonser
Det här inlägget postades i Predikan. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s