Den gode herden

Predikan i Apelvikshöjds kyrka 10 april 2016

”Hur kan ni säga att Gud är en herde? Herdar luktar ju illa!” Den turkiska flickan rynkar på näsan. ”Jag skulle aldrig kunna gifta mig med en herde!”

Herdar är vanliga i Bibeln, men de är inte så vanliga i vårt samhälle idag. Vi kanske mest stöter på herdar i julkrubban. Då kan det vara svårt att riktigt tänka sig hur det är att vara herde.

Det är ett hårt liv att vara herde. Man lever ute i ödemarken, utan skydd för väder och vind. Ofta är man ensam och utsatt. Man måste alltid vara på sin vakt, beredd att slåss mot rovdjur och rövare. Och herden luktar förstås illa. Man lever nära sina djur, och därför luktar man som sina djur. En herde blir inte inbjuden till de fina salongerna.

Jag är den gode herden, säger Jesus. Då använder han en bild från människors vardag. Alla visste vad en herde var. Det var ett viktigt arbete att ta hand om fåren, för fåren var värdefulla. Men det hade låg status att vara herde. Och det fanns bra herdar och dåliga herdar. Det fanns de som sprang sin väg när de såg vargen komma, och det fanns de som stannade och skyddade sina djur. Den gode herden ger sitt liv för fåren.

Trots sin låga status är herden den främsta modellen för gott ledarskap i Bibeln. En god ledare ska vara som David, herden som blev kung. Tack vare sin erfarenhet som herde kunde David möta Goliat. Han var van att kämpa mot lejon och björnar, och säker på handen med slungan. David blir en populär kung för att han är enkel och folklig. Han tar hand om sitt folk som han tog hand om fåren.

Även andra förgrundsgestalter i Bibeln har varit herdar under en del av sitt liv. Patriarken Jakob vaktade får i fjorton år, innan han vände tillbaka hem och fick namnet Israel. Mose vallade får i Sinais öken när han mötte Gud i den brinnande busken. Det verkar som att herdelivet är en karaktärsdanande grundutbildning för Israels främsta ledare. Och profeterna säger att det en gång ska komma en ny herdekung, en Messias, som skyddar och vägleder folket.

Jesus är inte herde, utan snickare. Men han lever som om han vore en herde. Han vandrar omkring med sin flock av lärjungar och övernattar i det fria. Troligen luktar han inte så gott alla gånger. Han vägleder och tar hand om människor som samlas kring honom, och söker upp dem som är vilse. Men en sak gör han annorlunda. Han skyddar inte sina får med käpp och stav och slunga. I stället för att döda och fördriva fienderna ger han sitt eget liv för fåren. När soldaterna kommer säger Jesus: Det är mig ni söker. Låt de andra gå.

Jesus är en herde som också är ett lamm. Han är ett fredligt lamm bland vargar, ett offerlamm som tar bort världens synd. Med sitt liv visar Jesus vad det innebär att älska både vänner och fiender. Hans död är ett svar till den förste herden i Bibeln, Abel, som blir dödad av sin bror Kain. Abels blod ropar från marken, ropar på hämnd. Men Jesu blod ropar på försoning. På korset ber Jesus för sina bödlar: Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör. Det blir ingen mer vedergällning. Våldet slutar här.

Den gode herden ger sitt liv för fåren. Jesus ger sitt liv för oss. I varje ögonblick går han vid vår sida. Han skyddar oss och ger oss liv.

Jag har också andra får, säger Jesus, som inte hör till den här fållan. Vad menar han med det? Kanske menar han att hans första lärjungar, som var judar, skulle få sällskap av alla möjliga sorters människor från alla folk – till och med sådana som vi. Men vi vet inte säkert vad Jesus menade. Och det är nog en del av poängen. Vi kan aldrig veta vilka som hör ihop med Jesus och vilka som inte gör det. Vi kan bara veta att Jesus också har andra får, som inte hör till vår fålla.

Jesus är inte begränsad av våra gränser. Jesus är en herde som leder oss ut ur våra snäva fållor, en herde som korsar våra gränser mellan vi och de. När vi går med Jesus får vi möta varje människa som en medmänniska och vän. När jag blir upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig, säger Jesus. Han har en relation till varje människa, vare sig vi vet om det eller ej. Jesus ger sitt liv för alla, för att världen skall leva, och han drar alla människor till sig. Så när vi dras närmare Jesus, då kommer vi också närmare våra medmänniskor.

Den gode herden är en ledare som har makt under sina får, inte makt över oss. Jesus stöttar oss och upprättar oss och håller oss uppe. Jesus är en Gud som är nära, mitt i det mänskliga. En Gud som inte drar sig för att lukta som vi.

Annonser
Det här inlägget postades i Predikan. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Den gode herden

  1. Dagny Willner skriver:

    Uppskattar att du lägger dina predikningar här. Gott att höra att han/Jesus är både Herde och Lamm. Nytt för mig att herdejobbet kan vara ledarträning. Sista avsnittet: att ha makt under någon blir konstigt. Han har makt att förändra förhållande till hjälp för oss. Vad menar du med makt under egentligen?

    Gilla

  2. Fredrik skriver:

    Hej, tack för frågan! Det kanske är ett konstigt uttryck att säga ”makt under”. Vad jag menar är att den gode Herden använder sin makt för att skydda oss och ge oss liv. Det är en tjänande och utgivande maktposition att vara herde, på det sätt som Jesus är det. En kung har makt över sina undersåtar — då finns undersåtarna till för att utföra kungens befallningar. Men den gode Herden finns i stället till för fåren. Jesus har makt under oss, för att ta emot oss när vi faller.

    Gilla

  3. Dagny willner skriver:

    Tack för svaret. Lyssnar man på talet så reagerar man inte så mycket på detaljer som ”makt under” men när man/ jag läsar analyserar jag mera detaljer. Tack för predikan.Jag uppskattar att få läsa o fundera.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s